Att få frågan om att ge kurser för EC i totalt tre år, jag var jag tveksam. Jag gillar inte att prata framför andra, även om jag verkar lugn så skakar jag inombords men jag utmanade mig själv.
Jag har uppmanats att nå utöver mina gränser enda sedan jag började jobba på Edument. Det har utvecklat mig, både professionellt och som person, och fick mig att känna mig mer självsäker i min arbetsroll. Personligen gillar jag inte att stå och prata framför andra människor. Men lugn kanske jag verkar för andra, inuti skakar jag. Det hjälper till att veta materialet, men jag har alltid haft den här känslan av att inte vara tillräckligt bra. Att det jag säger är inte meningsfullt och jag vet inte riktigt vad jag pratar om. Så, naturligtvis, när jag först blev ombedd att ge kurser för EG i totalt tre år var jag tveksam. Jag tvivlade på min förmåga att undervisa och kände inte att jag visste nog att faktiskt lära mig någon kurs. Jag accepterade emellertid uppdraget. Varför? Därför är det något som skrämmer mig och ligger långt utanför min komfortzon. Men för att kunna gå vidare måste du utmanas och möta dina rädslor och acceptera att resultatet kanske inte alltid är det du nådde för. Så började jag prepping, bygga kursmaterial och praktiseras genom att prata framför andra Edumentare och hemma. Och i förra veckan gav jag min första lektion till EG. Det var skrämmande, men jag överlevde. Och till min förvåning tyckte jag verkligen om det! Jag tror att det här hela hör samman med det faktum att jag verkligen älskar mitt jobb. Jag lär mig ständigt nya saker och utökar mina gränser. Jag tror att det bottnar i en inneboende nyfikenhet som jag delar med andra Edumentare, ett driv för att lära mig nya saker och testa dem och sedan vidarebefordra de lärdomar som lärdes till andra. Jag känner den här sista delen i Edument-mottot: "Vi erbjuder vad du inte kan google".